Imorgon smäller det! 21 juni 2013 börjar det sakta mörknas igen i det lilla-stora landet Sverige. Hur firas midsommar för resten av svenskarna?
För min del har jag alltid firat på ett och samma ställe- Brända, Djura, Dalarna, Sverige. Alltså. Den lilla byn Brända utanför Djura tio minuter från Leksand i Dalarna som ligger i Sverige och där med Svealand.
Några få år innan en Lykke-liten föddes så fick mormor ryck och köpte en villa-villekulla. Gul stenfasad, stora trädgårdAR och sju små ladugårdar/härbre/vedförvaring. Fyllt av äppelträd och päronträd och blommor och djur och fåglar. Jag kan fortsätta i en evighet om det här vackra stället, där vi för några år sen alltid spenderade midsommarna, hela släkten var vi här med vänner. På midsommardagen åt vi lunch på långbord i ladan, det hölls tal, små lekande barn (jag+andra) hade fnatt i benen och kunde inte sitta still, marsmallows grillades, höns matades (för vi lånade alltid fem till tio höns på somrarna av tant Märta) och mot kvällen var det femkamp av olika slag.
Nu är vi inte så många längre. Jag är fortfarande alltid här, men kusinerna är inte här, föräldrarna är antingen bortresta, kanske hinner de hit, kanske.
Det är jag, mormor, Harry och pappa i år. Syskonen har växt ifrån det här och stannar i sina städer med respektive. Ett stort hus som annars var så fullt var plötsligt tomt. På vinden är det inte utklädning i mormors gamla kläder i koffertarna under sängarna i tonårsrummet, jag ligger inte kvar i prinsessrummet, inga bråk om vem som sover vart längre, och plötsligt satt vi här inne igen och åt vår midsommarlunch.
Nu låter det som om jag är deprimerad, absolut inte! Jag älskar midsommaren, jag får rida en lövad Mambo (inte i år dock) och jag blir så glad av att se alla lyckliga barn i kransar jag tidigare flätat åt dom, smulorna från mormors nybakade bullar har fastnat runt munnarna och deras lyckliga ögon när de ser den stora svarta hästen gå förbi.
Nog om det. Midsommar är den vackraste årstiden!