Oskar Linnros @ Gröna Lund

Gårdagens bilder från min instagram, @rymdfarkosten.
Alltså wow. Tredje gången i mitt liv som jag såg honom live nu! Ca hälften in spelade han Plåster, inte ett öga var torrt då! Jag grät och grät och jag sjöng med och var lyckligast i världen... Men så... Var det ju fredag den trettonde, och jag liksom fick panik där på min svettiga, klaustrofobiska, icke-luftiga, varma, gråtande millimeterplats... Och jag föll ihop. Som tur var stod Katja och Sigrid på varsin sida om mig, och Aashini och Emma stod exakt bakom mig, så de fick upp mig innan jag hamnade som en trasdocka på marken. Jag var inte så närvarande den sista halvtimmen helt enkelt, men jag vet att jag njöt, och hur mycket mina fina vänner än försökte få mig att gå och sätta mig så ville jag inte, jag ville vara kvar till sista låten (som var från balkongen, och han spelade piano till själv och gud vad jag grät). Men så fort han hade spelat klart så orkade jag inte fortsätta kämpa, utan föll ihop igen. Som tur var förstod alla runt, så jag fick vatten och massa plats. Sen när vi lämnade klungan med människor så hade tydligen alla flyttat på sig så vi kunde komma förbi. När vi väl satte oss och väntade på en sjukis som skulle hjälpa mig lite så svimmade jag på Katja. Det gick bra såklart, jag hade en ipren i ryggsäcken så jag överlevde trots huvudvärken, och jag kunde till och med somna på bussen hem. 
Men bortsett från den lilla incidenten så var jag så himla lycklig, och vi lärde känna fina pojkar bredvid oss (som dess värre på något sätt kom jättelångt fram under konserten), samt den trevliga pojken på perrongen. Åh, alla var så trevliga och det kändes så fint att vara en av 15 000 människor; alla med samma anledning för att vara där- ihoptryckt mellan stickade tröjor och kånken-ryggsäckar. Finaste Oskar, 91 dagar tog det mellan andra och tredje gången jag såg honom. Och innan det nästan tre år (Allsång på skansen 2010, det var då jag och Sigrid lärde känna varandra). Tack för den mest fantastiska kvällen på 91 dagar.

Sverige, Tyskland, Österrike, Slovakien, Tjeckien, retur

Fick lov att låna Linnéas dator nu när vi kom fram till Prag!
I söndags åkte alltså jag, mamma och pappa åt samma håll som flyttfåglarna. Med ett stopp i Båstad hos storebror Leo, åkte vi senare vidare för att stanna en natt antingen i Tjeckien eller Tyskland. Så efter en natt i en kurort i Tyskland åkte vi vidare, och stannade först i Wien. Där befann sig älskade Linnéa som vi planerat ta med till Sveriget igen! Så efter några lugna dagar vid Donau-floden så åkte vi vidare i morse tillbaka till Tjeckien.
Så med ett stopp i Slovakien befinner jag mig nu någonstans i Prag! Vi tog oss runt på stan så fort vi kom fram, och självklart fick kameran följa med.
 
Apropå kamera så har jag köpt (mamma har köpt) en ny kameraväska! 58 Euro kostade den, motsvarande ca 520 kronor; och den har ALLT [bild]. Och när jag ändå är inne på shopping så fick även en underbar klänning från Tally Wejl samt skjortan på bilden och ett par löpartights från Forever 21 åka ned i resväskan efter de tre dagarna i Wien.
Det är oklart när jag kommer kunna lägga upp mer saker... För dels har jag inte internet, sen har jag inte tid heller! Så tills vidare. För jag är borta en massa dagar till!
 

Midsommar i Brända


Jag har ju redan förklarat hur midsommar i brända är, men nu får ni bilder också!

Så på traktorns flak sitter alla barnen i byn redo att åka tillbaka efter jonnig blomplockning!

Utmattade förtär de saft och bulla, medan de vuxna klär den präktige stången.

Och mer får ni inte se av byns stolthet förrän senare.

Sötaste lilla Myrna kommer ni få se mer av! Och en stolt Anna-Kari får ni kanske också se.

Så börjas det. Mambo i täten, spelmän, byns herrar som bär på stången och till slut resten.

Efter mycket "Åh HEJ! Åh HÅÅ" så börjar stången sakta jobba sig uppåt mot toppen. 
Alla små detaljer i leksandsdräkten härmade jag så fint av i sexan. Nu pryr väskans mönster även ett schabrak i storlek full till vår käre Mambo. Visst var allt vackert tillsammans?

Och så börjas det! Små grodorna, tre små gummor (sedan om du vänder dig 180 grader så blir du plötsligt en gubbe, för här får det ju inte vara sexistiskt!), raketen och massa fler, you know the rest.

Visst är det en underbar bild? I alla olika åldrar står de här runt stången. Skrattet sjuder över hela byn, inte en unge är ledsen och allas ben skuttar förjäves runt den där stången i ca 30 minuter.
Efter det här går alla åt sina håll. Till sina gårdar, eller vänners gårdar, släkters gårdar.. Eller bara där de kom ifrån. Byn är full av liv till sent på natten, och alla är så himla lyckliga på denna midsommarkväll.
 

Midsommar

Imorgon smäller det! 21 juni 2013 börjar det sakta mörknas igen i det lilla-stora landet Sverige. Hur firas midsommar för resten av svenskarna?
För min del har jag alltid firat på ett och samma ställe- Brända, Djura, Dalarna, Sverige. Alltså. Den lilla byn Brända utanför Djura tio minuter från Leksand i Dalarna som ligger i Sverige och där med Svealand.
Några få år innan en Lykke-liten föddes så fick mormor ryck och köpte en villa-villekulla. Gul stenfasad, stora trädgårdAR och sju små ladugårdar/härbre/vedförvaring. Fyllt av äppelträd och päronträd och blommor och djur och fåglar. Jag kan fortsätta i en evighet om det här vackra stället, där vi för några år sen alltid spenderade midsommarna, hela släkten var vi här med vänner. På midsommardagen åt vi lunch på långbord i ladan, det hölls tal, små lekande barn (jag+andra) hade fnatt i benen och kunde inte sitta still, marsmallows grillades, höns matades (för vi lånade alltid fem till tio höns på somrarna av tant Märta) och mot kvällen var det femkamp av olika slag.
Nu är vi inte så många längre. Jag är fortfarande alltid här, men kusinerna är inte här, föräldrarna är antingen bortresta, kanske hinner de hit, kanske.
Det är jag, mormor, Harry och pappa i år. Syskonen har växt ifrån det här och stannar i sina städer med respektive. Ett stort hus som annars var så fullt var plötsligt tomt. På vinden är det inte utklädning i mormors gamla kläder i koffertarna under sängarna i tonårsrummet, jag ligger inte kvar i prinsessrummet, inga bråk om vem som sover vart längre, och plötsligt satt vi här inne igen och åt vår midsommarlunch.
Nu låter det som om jag är deprimerad, absolut inte! Jag älskar midsommaren, jag får rida en lövad Mambo (inte i år dock) och jag blir så glad av att se alla lyckliga barn i kransar jag tidigare flätat åt dom, smulorna från mormors nybakade bullar har fastnat runt munnarna och deras lyckliga ögon när de ser den stora svarta hästen gå förbi.
Nog om det. Midsommar är den vackraste årstiden!

Nytt i D.M. Retro

Jag tog mig in för en titt på D.M. Retros nya sommarkollektion. Och jag är frälst. Jag har nu tagit för givet att jag måste kolla in på deras riktiga butik i stockholm.
Här har vi mina favoriter. Och du får självklart klicka på bilden för att komma till sidan.

Artist ft. Artist

Den gamla trenden att artiser eller band gör en låt med en annan artist eller ett annat band har aldrig riktigt ruttnat bort. Självklart hade den flugan sin största period när det var RnB och pop som gällde. Men nu har även sverige tagit tag i flugan, och våra kära rappare har under en kort period producerat flera låter i "ft.-stuket" [LÄS: AKI ft. Kapten röd med låten När solen går ner, Petter ft. Daniel Adams-ray med låten Håll om mig och Kartellen ft. Dani M med låten Mina områden.]
Men det är inte över här! Igår trillade jag nämligen över den bästa kombon du kunde hoppas på; nämligen Movits! ft. Maskinen. Jag ska inte skriva mer, utan låta er njuta av den här sköna kombon!

Hatar fåglar

Den där lilla söta. Den gick sönder idag. Två dagar tog det! Inte nog med det så sitter hälften av den kvar i hålet= omöjlig att få ut. Kommer alltså inte kunna lyssna på musik i min ensamhet längre. Någonsin. En trasig mobil har jag allt!
Avknappen som har fastnat, spräckt fram- och baksida, går inte att lyssna på musik, trög hemknapp, lagg över huvud taget och den kraschar gärna utan att förvarna mvh förtvivlad.
 
Den onödiga prylen får 0 av 5 P helt enkelt.

Favoritlåtar just nu

Sånt där som bara är på queue hela dagarna och myser in sig i vad som börjar likna sommarluft.
Det här är ju den bästa musikvideon som har skaspats!
Don't ask me why, men Gud vad jag känner igen den här låten!
Jag lyssnar normalt inte på sån här musik, men herregud vilket dropp! (OMG that's kinda töntigt)
tillbaka till riktig musik! Det här är nytt för mig. Lite Mumford&Sons-ish... älskar det för mycket!
Säger inte för mycket. Det här är bra skit.

"Love is all you need?"

Wow...Jag vet att den är 20 minuter, men jag skulle verkligen vilja att alla såg det här. Har ont i hjärtat och vet inte vad jag ska ta mig till!
Filmen handlar helt enkelt om hur samhället skulle vara om det var heteros vi hackade på istället för homosexuella. Allt är upp och ner. Verkligen. Har så dåligt samvete även om jag aldrig skulle hacka på en homosexuell. Okej, alla är människor och nu ser vi på det här tillsammans,

Favvisar genom alla väder

finns ingenting som jag älskar mer än mina dr. martens. Är det ett par skor du borde äga så är det dessa. De fungerar under alla årstider, i alla väder och till alla plagg. Och när du väl köper dom så har du samma par i kanske 20 år om du sköter om dom. De är inte bara snygga heller, utan de skönaste skorna du kan sätta på foten! De formar sig efter din fot, och sitter som en smäck. Finns ju även flera olika modeller och färger, vilket är grymt. Jag menar... Tänk dig att köpa ett par skor för ca 1600 kronor. de är äkta läder, står emot alla väder, är sjukligt snygga, har en skön sula (bouncing soles), passar till allt och håller i ca. all evighet!?
Vet inte riktigt logiken i det här inlägget, men fyfan vad jag älskar de här skorna. Och ni som säger att dr. martens bara är för emos... Häng dig själv. Då antar jag att du inte har satt ett par på foten.
Nästa docs-inköp hoppas jag blir ett par 8-hålare i vinröd sammet. How pretty?
 

Runda sunnies och spikrakt hår

Mössa-LR | Solglasögon- Gina Tricot | Jacka- BikBok | Tröja- BikBok | Jeans- Pull&Bear | Dr. Martens
Idag hängde jag och Lovisa i Stockholm. Shopping och fotografiska stod på schemat, så med full iver begav vi oss in till hufvudstaden och kom senare hem mätta på glass med tröjor, solglasögon, byxor, strumpor, fotofilm, nagellack, skinnjackor och mössor i påsarna. Personligen fick jag med mig två tröjor från BikBok (har på mig ena där uppe) för sammanlagt 199:-, solglasögon från Gina Tricot- 79:-, fotofilm- 55:-, strumpor från Topshop- 59:- (Lollo bjussa) & ett nagellack från Gina Tricot- 39:-. Tror nog att det var allt haha.
Annars var Ruud Van Empel en fantastisk överraskning! Underbara bilder och sättet han jobbar på är äckligt kreativt. Hans bilder handlar helt enkelt om att sätta ihop flera 100 bilder till en verklighetstrogen bild. Det finns alltså till exempel inte ett enda verkligt ansikte, utan varje öga och varje mun är från en unik bild.

Moonrise Kingdom


 
More love and relatable on The Things We Say
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Igår såg jag den vackraste filmen någonsin! Moonrise Kingdom heter den, och gjordes 2012 men utspelar sig på 60-talet. Filmen handlar om två tolvåringar, pojken är scout och flickan har inga vänner. De börjar brevväxla som sedan leder till att träffas. Det är knasigt hur rörd jag blev av den här filmen, och är det något du måste se så är det den här filmen! Lätt topp 3 på filmer jag sett.
 
1. The perks of being a wallflower
2. Moonrise Kingdom

3. [500] days of summer

I struggle to find any truth in your lies

 
Himla fin cover det här. Åh vilka underbara röster de har! Den här ska du defenitivt lyssna lite extra på.
 
 

Let the skyfall

James Bond- Skyfall
Genre: action
Regi: Sam Mendes
Medv: Daniel Craig, Javier Bardem, Judi Dench mfl. 2 tim 23 min, från 15 år
 

Det var med en hög förväntan som jag satte mig i biosalongen. Actionfilmen Skyfall, med Daniel Craig i huvudrollen, gav mig ett fantastiskt uttryck redan i början av filmen. När Monty Normans/John Barrys klassiska elgitarrslinga som utgör Bond-temat dyker upp, vet vi att det väntas Bond, drajjor, snygga brudar och massor av action, fast sådär riktigt nöjda brukar vi väl bara bli ungefär var tredje film. Den Oscarsbelönade regissören Sam Mendes, som bland annat även regisserat Jar Head, har gjort det igen.
 
Filmen handlar i början om Agent James Bond 007, som i en omtumlande kamp med superskurken Patrice(som spelas av Ola Rapace) blir skjuten vid nyckelbenet och där med mister livet.
Men vad är en Bond-film utan James Bond själv? Så efter sin hemliga "semester" återvänder han till MI6 då han själv kom fram till att han behövdes. Trots total torsk på testet, så låter M, som spelas av underbara Judi Dench, Bond få komma tillbaka som 007. 
Så med uppdraget att ta fast mannen som ligger bakom terrorbombningen i MI6's högkvarter, och vandettorna som hackar sig in på deras nätverk, så åker Agent 007 runt i London, Shang Hai och Skottland för att hitta den småcharmiga psykopaten Raoul Silva (Javier Bardem). Javier är inte bara en hulkig 43 år gammal spansk och extremt delicoius man, utan han är även- antagligen, den bästa skurken genom alla Bond filmerna under dessa 50 år. Extremt, minst sagt.
När Bond till slut kommer fram till att Raoul är ute efter M, så rymmer de tillsammans till James' slottliknande gamla hus i Skottland som han växte upp i för att vänta in skurken.
 
En välgjord film med grymma skådespelare och vacker regi.
Alla dessa klockor, bilar, ölmärken etc. kan i princip velat betala vad som helst för att just deras märke skall visas i filmen. trots småslarv i bland annat första scenerna med redigeringen så var filmen over all en överraskning för mig som aldrig har varit ett Bondfan, och framför allt inte drama/actionfan heller. en sevärd film som inte liknar något annat jag har sett.
Lykke Plöen
 
Nyare inlägg