Åh, nu har han tagit studenten! Han som har stått ut med mig (exakt idag faktiskt) i ett år. Han som hjälpt mig ca varje onsdag på bildläxis och han som jag har dragit ut och longboardat/cyklat med sent på kvällen. Mår bara så himla bra av den här människan, for real! Bästa tillägget av broder jag någonsin kunnat få. Han är den där som man bara kan säga allt till, och inte behöva vara orolig för att någon ska få veta. Den där man bara vill krama om för att man kan... Och den där som gör så man börjar gråta bara av tanken att vi inte kommer träffas fler gånger vid skåpen. Det är en sån där sak som gör ont. Har bara en känsla av att han kommer finnas hos mig hur länge som helst. han är verkligen den där vännen som man aldrig kommer glömma.

För dig, Alex. Fyfan vad du är bra!